SYCOs historia börjar i Danmark där företaget Syberg Olsen & Co ägde patenträtten till en teknisk nyhet, ett betongmaterial som höll vatten men ändå var genomsläppligt för luft. Blomkrukor i detta nya material blev en försäljningssuccé i Danmark men också i Norge, där blomsterhandlaren Arnold Wiig i Halden köpt patenträtten. Wiig ser ljust på framtiden och startar en fabrik 1943, Arnold Wiig Fabrikker (AWF), mitt under det brinnande andra världskriget. I november 1945 planerar Wiig utökning av verksamheten genom ännu en fabrik, denna gång i Strömstad. I januari 1946 startar tillverkningen av ”Krukan som andas” i Cannings gamla magasinbyggnad på Torskholmen.
Förutom som ordinär blomkruka tillverkas också jättekrukor vilka blir en storsäljare till offentliga inrättningar. Utanför i stort sett varje järnvägsstation står snart en eller ett par krukor med blomster som blir till en självklar, integrerad del av stationsmiljön.
Arbetsstyrkan är elva man med arbetare från Halden som lär upp personalen. Senare samma år flyttas tillverkningen till varmbadhuset. Produktionen har utökats med glaserat gods, främst vaser och blomkrukor. SYCOs produktion har många likheter med AWF:s i Halden, vilket framgår av den tidens försäljningslistor. Frågan är om inte formgivare i Halden gjort flera av de artiklar som tillverkas i Strömstad och kanske också tvärtom.
Keramiktillverkningen i Strömstad kunde fått en mer positiv start. De första åren speglas av ansträngd ekonomi, främst genom svårigheter att erhålla importtillstând av lera från Danmark, onekligen en svår situation för en keramikfabrik. Efterkrigstidens optimistiska framtidstro speglas annars i SYCOs breddning av verksamheten.
Från 1950 disponerar SYCO en våning i pennfabrikens lokaler. Här tillverkas bl.a. leksaker, främst plåtbilar, och man gör också försök med tapettillverkning. Leksaksbilarna blir ett kortvarigt samarbete med firman Kröger & Stensrud i Oslo och även tapettillverkningen läggs ned. En kuriositet är att den konkursdrabbade pennfabriken köps av Arnold Wiig som flyttar verksamheten till Halden. Även denna produktion blir kortvarig här.
Tack till Strömstad Museum som bevarat och delat med sig av denna information.
